Placebo or Not ?

Placeboeffekten

tankens makt över kroppen

"Det är bara placeboeffekten." Så säger vi ibland om den osynliga kraft som kan få oss att må bättre av sockerpiller. Men placebo är inte så "bara". Det är i själva verket en viktig ingrediens i varje lyckad sjukdomsbehandling. Tillsammans med skickliga läkare och beprövade metoder eller mediciner hjälper den kroppens smärtstillande och läkande processer på traven.

Norsk

Etter mer enn fire tiår med testing i takt med andre medisiner, fikk placebo godkjenning for reseptbelagt bruk fra Food and Drug Administration.

"I årevis har forskere vært klar over effektiviteten av placebo når det gjelder å behandle et overraskende bredt spekter av tilstander," sa Dr. Jonathan Bergen fra FDAs Center for Drug Evaluation and Research. "Det var på tide å gi legene dette ofte svært effektive alternativet."

De to avsnittene er åpningen av en satirisk rapport produsert av staben til The Onion, et humoristisk nettsted for nyheter. Den tøffe vitsen her, selvfølgelig, er at placebos som brukes i kliniske studier er helt inerte - bare "sukkerpiller."

De fleste ville aldri tenkt å stille spørsmål ved innholdet i en placebo. Tross alt vet alle at placebos ikke har noen aktive ingredienser. Men hvis en placebo kunne snakke, ville den svare, akkurat som en hvilken som helst mann som ble fanget med hånden i lommen: "Hvem MEG? Ville jeg løyet til deg?"

Sukkerbelegg placebo-effekten

Det var en tid da leger noen ganger foreskrev falsk medisinering til sine pasienter som de betraktet som hypokonder. De kalte pillene "placebo" (et latinsk ord som betyr "jeg skal behage"), og da pasientene rapporterte positive resultater, ble konseptet med placeboeffekten født.

I disse dager brukes placebo-piller i kliniske studier for å måle den virkelige effekten av et medikament eller et supplement. De antas å være laget av inerte stoffer designet for å ikke ha noen effekt. Men vurder dette: det er ikke noe slikt som et inert stoff.

For eksempel kalles placebo-piller ofte sukkerpiller. Men er sukker inert? Langt fra det, selvfølgelig. Hvis du tar en sukkerpille, vil kroppen ha en reaksjon, spesielt hvis du tilfeldigvis har en insulinsykdom. Men hvis du har fått den samme pillen som en del av en legemiddelforskningsforsøk, blir reaksjonen din en faktor i forskningen.

Det kan virke som ingenting (hvilken reell forskjell kan en liten økning i sukker gjøre?), Men litt sukker er ikke problemet her. Langt ifra.

Legemiddelfirmaer lager sine EGNE placeboer

Legger de inn en bestilling hos en placebo-pilleprodusent? Eller driver Nestles godteribedrift en sidevirksomhet som forsyner forskere med sukkerpiller?

Faktum er at legemiddelfirmaer lager sine egne placebo-piller til forskningsformål, og for hver enkelt studie lager de en unik placebo-formel - noen ganger inkludert ingredienser som samsvarer med ingredienser i medisinene som testes. Men innholdet i placebos blir aldri avslørt.

Høres det "inert" eller "inaktivt" ut for deg? Plutselig virker ideen om en "sukkerpille" ikke så uskyldig lenger. Haug med fargerike piller

Før legemiddelfirmaer gjennomfører menneskelige studier for medisiner, er de ofte klar over mange av bivirkningene av produktene de tester. Så for eksempel hvis et legemiddel er kjent for å forårsake svimmelhet og kvalme, kan legemiddelfirmaet som kjører testen, ønske at placebo skal ha de samme bivirkningene. Og de har en forklaring på dette. De sier at placeboen skal etterligne stoffet som testes, slik at kontrollgruppen i eksperimentet vil ha bivirkninger som ligner placebogruppen.

Uten det, hevder de, ville resultatene fra en blind studie blitt kompromittert.

Det er mange gråsoner å diskutere i den logikken, men la oss for øyeblikket fokusere på ideen om det de kaller en "aktiv placebo", designet for å etterligne bivirkningene av et testet legemiddel. Og med det i tankene, la oss se på en reklamekampanje for et populært allergimedisin. I TV-annonsene, når øyeblikket kommer for å liste over bivirkningene, sier voice-over: "De vanligste bivirkningene - inkludert hodepine, døsighet, tretthet og tørr munn - skjedde omtrent så ofte som de gjorde med en sukkerpille. "

En sukkerpille? Egentlig? Hva slags "sukkerpiller" brukte forskerne som forårsaket hodepine, døsighet, tretthet og munntørrhet?

Høres ut for meg som en sukkerpiller med litt tilsatt. Men de vil at vi skal tro at denne medisinen vil gi bivirkninger som ikke er mer alvorlige enn hva du vil få med en TicTac.

Placebos SKAL standardiseres

Dr. Beatrice Golomb, MD, PhD, er adjunkt i medisin ved University of California, San Diego, og har kjempet aktivt mot forskningsinstitusjonens påstand om at placebos er inaktive stoffer. Dr. Golomb ønsker at forskere skal gi en liste over placeboingredienser slik at prøveresultatene kan evalueres på riktig måte.

For å utjevne spillet, foreslår Dr. Golomb at legemiddelfirmaer begynner å røpe alle placeboingrediensene. Hun anbefaler også at standardiserte placebos skal utvikles slik at bivirkningene blir ensartede og forutsigbare. Dette vil strekke seg langt mot å eliminere legemiddelindustriens kyniske manipulering av testdata.

Som du kanskje mistenker, er legemiddelfirmaene ikke så mottakelige for Dr. Golombs ide om å gi slipp på dette aspektet av produkttesting som de har full kontroll over.

I mellomtiden, hva med leger og forskere som jobber uavhengig av farmasøytiske giganter - vet de sannheten om placebo levert av legemiddelfirmaer? Akkurat nå er det vanskelig å fortelle hvor utbredt denne kunnskapen er. I følge Nasjonalt senter for komplementær og alternativ medisin ved National Institute of Health (NIH), er placeboeffekten definert som "ønskelige fysiologiske eller psykologiske effekter som kan tilskrives bruken av inerte medisiner." Av denne uttalelsen ser det ut til at NIH enten tror at placebos virkelig er inaktive, eller de ikke sier.

Eller kanskje føler de seg bare døsige, svimmel, irritable og kvalme fra en sukkerpille noen ga dem.


Vel jeg har utviklet mine "placebo".

Jeg kaller de:

Medis no 7

Medis no 20

...og det kommer fler...

                                                                Sverre Paaske

Svensk.

Röda piller gör oss lugna, läkarrocken sätter fart på hjärtat och en spruta vanligt koksalt lindrar smärta.Forskning visar hur positiva förväntningar hjälper oss att bli friska. Det handlar inte om inbillning utan om tankens makt över kroppen. 

Kemiska förändringar

Det handlar om mätbara, kemiska förändringar i kroppen. Till exempel kan blotta tanken på något som engagerar oss öka halterna av vissa hormoner som kan påverka blodtrycket och immunsystemet. Med hjälp av så kallad PET-kamera som filmar blodflödet, har forskarna också kunnat se hur olika delar av hjärnan aktiveras av olika upplevelser.

Martin Ingvar har bland annat intresserat sig för hjärnans centrum för smärtlindring. I ett försök vid Karolinska institutet för några år sedan informerades nio frivilliga studenter om att de skulle prova ett smärtstillande medel. Först fick de utstå att en 48 grader varm metallplatta låg mot ena handens ovansida under en minut. Därefter fick de en spruta med smärtstillande och experimentet gjordes om. En vecka senare skulle två nya medel provas enligt samma metod. Vad studenterna inte visste var att den ena sprutan i själva verket innehöll vanlig koksaltlösning.

En kraft att räkna med

Kamerabilderna av försökspersonernas hjärnor visade att oavsett om de fick äkta smärtstillande eller placebo - koksaltlösningen - ökade aktiviteten i hjärnans centrum för smärtlindring jämfört med när de inte fick någon spruta alls. Bilderna kunde också visa hur båda sprutorna aktiverade en sorts "grindvakter" i hjärnstammen, som dämpar smärtimpulserna in till hjärnan. Åtta av de nio studenterna tyckte att sprutan med koksalt lindrade märkbart mer än när de inte fick någon behandling alls.

- Ensam är placeboeffekten ganska svag, säger Martin Ingvar. Det är tillsammans med en verksam medicin som den blir en kraft att räkna med. Kroppen märker ganska fort om läkemedlet inte alls hjälper, och när vi tvivlar försvinner effekten.

Ordet placebo är latin och betyder "jag ska göra gott" eller "jag ska behaga". Ordet återfinns i den medeltida psalmen Placebo Domino in regione vivorum (Jag ska behaga Herren i de levandes land).

- Psalmen ingick i en gudstjänst som var tänkt att underlätta den dödes passage till himmelriket. Det faktum att psalmen sjöngs av främlingar mot betalning har förmodligen gett upphov till att ordet placebo länge hade en innebörd av tomt smicker, berättar Karin Johannisson, som är professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria i Uppsala och har skrivit om placeboeffekten ur ett historiskt och kulturellt perspektiv.

Även om begreppet placebo inte verkar ha använts inom medicinen förrän på 1900-talet, är effekten lika gammal som läkekonsten. Medicinalhistorien är full av exempel på tveksamma behandlingar som åderlåtning, handpåläggning och magnetiska seanser. Så länge både den sjuke och den läkekunnige hade förtroende för metoderna kunde de ändå ha en viss positiv verkan.

Sanningsenlig information

Inom dagens sjukvård ska alla behandlingar bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet, och patienterna har rätt att få sanningsenlig information. Därför är det inte tillåtet att ge overksamma läkemedel och hoppas att placeboeffekten ska göra människor friska.

Ändå betalar svenskarna årligen miljoner kronor för terapier och produkter som till stor del saknar bevisad effekt, menar Martin Ingvar. Ofta är tjänsterna och preparaten dessutom dyra.

- Det finns en koppling mellan pris och placeboeffekt. Ju dyrare preparaten är desto mer tror vi på dem.

Men Martin Ingvar vill framhålla något som många som arbetar med alternativa terapier verkligen är bra på.

- De får människor att känna sig omhändertagna. Och den som känner sig omhändertagen mår bättre och får ett starkare immunsystem. Här kan vi vanliga läkare lära oss något.

Bemötandet viktigt

En svensk undersökning visar hur viktigt det är att ge patienter ett bra bemötande. På en vårdcentral fick en grupp patienter som sökte hjälp för halsfluss ett vänligt mottagande, gott om tid med läkaren och mycket information. En annan grupp möttes av jäktad och oartig personal. Båda grupperna fick samma medicin. Två dagar senare mådde patienterna i den vänligt bemötta gruppen betydligt bättre än de övriga. Bara det faktum att man får träffa en läkare kan ha effekter på kroppen. Både positiva och negativa.

Ett italienskt och ett schweiziskt försök visar att patienter kan få snabbare hjärtslag och högre blodtryck när en läkare undersöker dem än när en sköterska gör det. I den ena studien fick patienterna också själva mäta sitt blodtryck hemma. Det var då betydligt lägre än när det mättes av personalen på sjukhuset.

Medicinens färg och form är annat som kan spela in. I en amerikansk undersökning uppfattade försökspersonerna vita tabletter som de bästa smärtlindrarna, mörkt röda och gråa som de mest lugnande och gula och orange som stimulerande. I andra delar av världen kan färgerna ha annorlunda innebörd. Vidare anses en kapsel oftast vara mer verksam än en tablett, medan de högsta förväntningarna ställs till sprutor. Ju mer ont de gör, desto mer hjälper de tycks vi tro.

En seglivad missuppfattning är att olika personlighetstyper är olika mottagliga för placebo. Den avfärdar Martin Ingvar bestämt. Däremot kan olika omständigheter i livet påverka.

- Den som är vid gott mod och har mycket social samvaro med andra människor har större chans att bli frisk än den som är ensam och känner hopplöshet.

Positiv kraft

Därför är det också läkande att vara förvissad om att vården man får är bra. Säkert utförda rutiner, vita rockar och fina titlar på namnbrickor fungerar som placebo.

På motsvarande sätt kan läkare som uppträder osäkert eller som inte tror på behandlingen fungera som anti-placebo eller nocebo som det också heter. Nocebo kommer också från latinet och betyder "jag kommer att skada" och är motsatsen till placebo. Noceboeffekten kan skapa negativa förväntningar och ha inflytande på hur en patient återhämtar sig.

Att det finns en positiv så kallad förväntanseffekt som läkare kan förmedla till patienter är något man har känt till länge. Förmodligen lika länge som det har funnits läkekunniga. På 1800-talet diskuterades hur läkare borde inge förtroende och utstråla empati i mötet med patienten. Vid förra sekelskiftet talades det om att väcka patientens vilja och självläkande kraft. Drottning Viktorias livläkare Axel Munthe, som också var en internationellt känd författare, förordade vikten av att vara tillgänglig, att lyssna och att beröra.

Vid samma tid gjordes stora genombrott inom medicinen, och under 1900-talet fick vi vetenskapligt utvärderade metoder och läkemedel. När ordet placeboeffekt, först efter andra världskriget, dyker upp i den medicinska litteraturen står det för något som stör forskningen. Hur ska man vara säker på att ett nytt läkemedel fungerar om patientens blotta förväntningar kan göra gott? Lösningen blev att ge hälften av försökspersonerna riktig medicin och andra hälften placebo, alltså låtsasmedicin. Genom att ingen, inte ens de som utför försöken, vet vilken grupp de olika patienterna tillhör kan man neutralisera placeboeffektens inverkan på resultatet. Den här metoden kallas dubbelblind.

Ökat intresse inom vården

Först vid 1900-talets slut började man på allvar intressera sig för placeboeffekten som något positivt att dra nytta av. Martin Ingvar tycker att placeboeffekten alltjämt ofta ses som ett problem inom forskningen. Som något oberäkneligt som är svårt att väga och mäta.

Men han upplever också att intresset för placebo och dess motsats nocebo ökar inom vården, vilket kan spara både lidande och pengar. Särskilt i tider av nedskärningar och effektiviseringar.

- Systemet får inte slimmas så mycket att det blir ovänligt och omänskligt. Då motverkar sjukvården sitt syfte. Inte nog med att man kan gå miste om placebons positiva effekter, man kan också tillföra patienten negativa noceboeffekter.

                                                                                        Sverre Paaske